Abreham Gustav Bildt: Skärgårdens patriark och byggmästare
Uppväxt och familj
Abreham Gustav Bildt (1747–1828) föddes som äldste son till Daniel Henrik Bildt och tillhörde den Bildtska släktgrenen med säte på Morlanda säteri i Bohuslän. Hans mor var Margareta Maria Bildt, kallad Maria, en omtänksam kvinna som tillsammans med maken formade ett tryggt hem i den västkustmiljö som kom att prägla både familjelivet och släktens inflytande i regionen.
Tjänst och ansvar
Innan han blev patron på Morlanda, gjorde Abreham Gustav karriär i flottan där han bland annat var kapten och enligt uppgift även befälhavare på fregatten Diana inom Göteborgs sjöeskader år 1788. Han visade tidigt ledaregenskaper och tog under sin livstid stort ansvar för såväl sitt samhälle som släktens egendomar.
En samhällsbyggare
Som innehavare av Morlanda säteri var han inte bara en godsägare utan en verklig samhällsbyggare. Han bidrog personligen till att bygga kyrkorna i Grundsund, Fiskebäckskil, Käringön och Gullholmen — centrala samlingspunkter för lokalbefolkningen i skärgården. I Morlanda kyrka lät han bland annat införskaffa en orgel från 1604, Sveriges äldsta spelbara, byggd av Hans Brebos. Han skänkte även kyrkklockor, ett golvur, en fartygsmodell och byggde om kyrktornet, som fick sitt nuvarande utseende år 1820.
Stöd till fisket och näringslivet
Under sillfiskets guldålder (1740–1808) bidrog han till att Bohuslän blomstrade. På Ängö drev han två trankokerier, och han byggde fiskebåtar åt lokalbefolkningen under villkor som gjorde det möjligt för fiskare att få en inkomst. Han föreslog inrättandet av en försäkringsfond för fiskare och arbetade för att minska drunkningsolyckorna. Hans insatser för att försörja och skydda kustbefolkningen beskrivs som livsavgörande.
Militär och varvsbyggare
Tillsammans med sin bror Didrik organiserade han försvarsanläggningar i Bohusläns skärgård. Abreham Gustav levererade åtta kanonslupar från sitt eget varv på Ängö, och enligt vittnesmål kunde han dessutom ha levererat ytterligare fyra fartyg samma månad. Han arbetade under hårda villkor, bland annat en ovanligt sträng vinter, och tog ekonomisk risk för att säkra kustförsvaret.
Livets slut och eftermäle
När Abreham Gustav Bildt avled den 25 januari 1828, hedrades han med ett ”vördsamt memorial” till bondeståndet där hans livsgärning beskrevs som avgörande för skärgårdens välfärd. Hans son Carl Daniel samlade godsets underlydande till begravning och markerade tydligt den sociala struktur som Abreham Gustav levt inom: ”Torpare med deras söner, men inga drängar”.
Han beskrevs som en patriark, vars liv präglades av ansvar, omtanke och handlingskraft. Han skapade en tradition av generositet och lokal utveckling, både kulturellt och ekonomiskt. Bland hans synbara arv finns släktens privata gravplats vid Morlanda kyrka, som han själv lät inrätta.
En levande gestalt i skärgårdshistorien
Abreham Gustav Bildt är fortfarande ihågkommen som en av de vackraste gestalterna från den gustavianska tiden. Hans grå vadmalsdräkt, kappslädsfärder i Getrillaeskogen, och beslutsamhet i att själv stämpla virket till Gullholmens kyrka, lever kvar i berättelser. I både lokala traditioner och historiska texter framstår han som ett nav i Bohusläns utveckling — en man som förenade tro, handling och framtidstro.