Hem » Släkten Bildts historia » Den norska eran från 1500 talet och framåt

Släkten Bildt tog sina första steg in i norsk historia på 1500-talet genom Daniel Bildt som unge ryttmästare och kanslist flydde Grevefejden i Danmark. Denna konflikt hade orsakat stora förändringar i det danska riket, och Daniel fann en ny möjlighet i Norge. Han slog sig ned i sydöstra Norge och blev lensherre i Rekkestad, där han snabbt etablerade sig som en centralgestalt inom den lokala administrationen. Daniel använde sina erfarenheter från Danmark för att bygga relationer med andra norska adelsfamiljer, vilket gav honom inflytande som skulle säkerställa Bildtarnas plats i Norges historia.

Giftermålet som formade historien

Daniel Bildt gifte sig med Blanceflor Lunge (eg. Dyre) arvtagare till den rika och mäktiga Lunge-ätten. Detta var inte endast ett personligt val, utan en strategisk allians som förde samman två av de mest inflytelserika familjerna i Norge. Genom detta äktenskap fick släkten Bildt tillgång till stora jordegendomar, bland annat Lungegård vid Bergen och Morland på Orust. Dessa egendomar blev en ekonomisk och politisk bas som säkrade släktens inflytande i regionen.

Blanceflor Lunge bidrog med sin breda utbildning och förståelse av politik, vilket gjorde henne till en ovärderlig partner för Daniel. Hennes diplomatiska talanger användes flitigt i familjens strävan efter inflytande.

Blanceflor Lunge tillhörde en av Norges mäktigaste släkter och var genom sin mor ättling till flera norska riksföreståndare och till baronerna Haftorsen, vars tidigaste representant Haftor Jonsen var gift med Agnes, som var äldsta dotter till Hakon V Hålägg – den siste norske kungen med sagoliga kopplingar till Harald Hårfager.  Agnes yngre syster Ingegerd var gift med hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås.  

Familjen Bildt fick genom äktenskapet med Blanceflor Lunge nära band med familjen Bjelke, vars förste norske representant gifte sig med Lucie Gyldenlöwe, yngre syster till Daniel Bildts svärmoder, Margareta Gyldenlöwe.

Senare förtätades banden mellan familjerna Bildt och Bjelke när Daniel Bildts sonsöner Daniel Knutsen och Daniel Ottesen gifte sig med Dorotea och Birgitta Bjelke, döttrar till drots Jens Bjelke och syskon med drots Ove Bjelke, riksmarskalken Jörgen Bjelke och riksamiralen Henrik Bjelke.

Blanceflor Bildt hade dessutom starka band till svenska familjen Sture. Blanceflor Bildts far statshållaren Vincent Lunge var kusin med sin svenske kollega riksföreståndaren Sten Sture dy. Blanceflor Bildt var därmed syssling till Svante Sture som dräptes av Erik XIV tillsammans med sina söner Erik Svantenson och Nils Svantesson vid Sturemorden. Slutligen var Blanceflor Bildts moster Lucie Gyldenlöwe först trolovad med Sten Stures son Nils Bjelke, den s.k Daljunkern, som dräptes 1527 på order av Gustav Vasa.

Transformationen i Norge: från tradition till modernitet

Under 1500-talet genomgick Norge en omfattande transformation. Släkten Bildt spelade en aktiv roll i denna omvandling genom sitt engagemang i kyrkliga och administrativa reformer. Vincent Lunge, svärfar till Daniel Bildt, var en nyckelperson som riksråd och kungens statshållare i att införa reformationen i Norge, vilket minskade kyrkans makt och förstärkte kungamakten.

Daniel och Blanceflor Bildt använde sina resurser och politiska kontakter för att modernisera jordbruksmetoder och förstärka lokala handelsnätverk. Genom att samarbeta med andra framstående familjer bidrog de till att skapa en stabilare och mer framåtblickande ekonomi i regionen.

Familjens inflytande övergick dock ekonomiska och administrativa insatser. Deras hem, Lungegård, blev en samlingspunkt för debatter om Norges framtid, och det var här som flera viktiga beslut fattades som formade landets politiska landskap.

Blanceflor Lunge och hennes arv

Blanceflor Lunge var dotter till Vincent Lunge, riksråd, kungens statshållare och en centralgestalt i Norges reformation. Fadern Vincent hade arbetat för att förstärka kungens kontroll över kyrkan och modernisera administrationen. Hennes mor, Margareta Gyldenlöwe, var dotter till Fru Inger til Austråt, en av Norges mäktigaste kvinnor. Detta band mellan Lunge- och Gyldenlöwe-ätterna förde Bildt-slekten till högsta nivå inom norsk politik och adel.

Blanceflor sågs inte bara som en arvtagare till stora egendomar utan också som en symbol för sammanföringen av två viktiga politiska traditioner. Hennes inflytande sträckte sig bortom familjen, och hon blev en nyckelspelare i regionens sociala och politiska liv.

Familjens expansion och roll i Norge

Daniel och Blanceflor fick flera barn, där Vincent och Otte Danielsen Bildt spelade viktiga roller. Vincent övertog Lungegård och förvaltade släktens egendomar i Norge, medan Otte blev arvtagare till Naes vid Fredrikstad och förvärvade Havslund vid Sarpsborg. Under deras ledning blomstrade familjens ekonomiska och politiska makt.

Vincent utvecklade jordbruket på Lungegård och införde nya metoder för att öka avkastningen, vilket bidrog till att stärka släktens ekonomi. Otte, å andra sidan, säkerställde familjens politiska inflytande genom sitt arbete som lensherre, där han hanterade relationerna mellan den norska kronan och lokala stormän.

Deras yngre bror Knut ärvde Morland på Orust och var en nyckelperson i släktens spridning till Bohuslän, som senare blev svenskt territorium efter freden i Roskilde 1658.

Lungegården och historiska spår

Lungegård i centrala Bergen, en av de mest betydande egendomarna, blev ett centrum för politiska och ekonomiska aktiviteter under flera generationer. Gården, som omgavs av fjordar och berg, var inte bara en symbol för familjens rikedom utan också en plats för diplomatiska möten och strategiska beslut.

Under 1600-talet omvandlades delar av Lungegård till ett administrativt centrum för regionen, och den blev ett nav för handel mellan Norge och andra europeiska länder. Genom åren blev Lungegård en del av norsk kulturhistoria, där dess arv lever vidare i dag genom baroniet Rosendal, som grundades av arv och band till familjen Bildt.

Sammanfattning

Släkten Bildts norska era var en tid av förändring, tillväxt och inflytande. Genom strategiska allianser och förvaltning av viktiga egendomar spelade de en avgörande roll i Norges historia. Från Daniel och Blanceflor Bildts giftermål till deras barns politiska och ekonomiska prestationer lade släkten grunden för sitt fortsatta arv, som skulle sträcka sig över gränser och generationer.

Viktiga händelser som formade historien

  • Grevefejden och flytten till Norge: Daniel Bildts beslut att lämna Danmark under Grevefejden var avgörande. Det öppnade möjligheten för honom att bygga ett nytt liv i Norge, där han inte bara överlevde utan blomstrade.
  • Äktenskapet mellan Daniel och Blanceflor: Detta var en politisk allians av stora mått. Förutom att förena två stora släkter lade det grunden till familjens ekonomiska och politiska makt i Norge.
  • Vincent Bildts förvaltning av Lungegård i Bergen: Genom strategisk förvaltning säkerställde Vincent Danielsen Bildt att familjens inflytande sträckte sig över generationer.
  • Ottes roll i Fredrikstad och Sarpsborg; som ägare till Naes och Havslund och som lensherre i Fredrikstad spelade Otte Danielsen Bildt en viktig roll i att konsolidera familjens makt i södra Norge.
  • Morland och Bohus len: Knut Danielsen Bildts förvaltning av Morland markerade familjens övergång till att bli en del av det svenska territoriet, en betydande förändring som skulle forma släkten för framtiden.

Relevanta personer

Daniel Bildt (ca 1515 – 1585)
Dansk adelsman och lensherre i Norge. Gift med Blanceflor Lunge och en centralgestalt i att etablera släkten Bildt i Norge.

Blanceflor Lunge (ca 1530 – ca 1571)
Dotter till Vincent Lunge och Margareta Gyldenlöwe. En av Norges mest inflytelserika kvinnor och gift med Daniel Bildt.

Vincent Lunge (1483 – 1535)
Rikshovmästare och en nyckelfigur i Norges reformation. Svärfar till Daniel Bildt och grundare av Lungegård, tidigare Nonnesaeter kloster. Han reformarbete renderade att han fälldes i en summarisk rättegång och dräptes vid Nidaros-domen i Trondheim 1535, på order av den hämdlystne katolske ärkebiskopen Olof Engelbrektsen.

Margareta Gyldenlöwe (ca 1495 – ca 1550)
Dotter till Fru Inger til Austråt och rikshofmästaren eller drotsen Nils Gyldenlöwe. Mor till Blanceflor Lunge och en central länk till Norges politiska elit.

Vincent Danielsen Bildt (ca 1550 – 1610)
Äldste son till Daniel och Blanceflor Bildt. Ärvt Lungegård och förvaltade familjens norska egendomar.

Otte Danielsen Bildt (ca 1555 – 1620)
Lensherre i Fredrikstad. Ärvt Nes gods och bidrog till släktens spridning i Norge och Sverige.

Knut Danielsen Bildt (ca 1560 – ca 1625)
Ärvde Morland på Orust och spelade en nyckelroll i familjens övergång till Bohus Len.

Fru Inger til Austråt (1475 – 1555)
En av Norges mäktigaste kvinnor och en viktig länk mellan Lunge-ätten och norsk politik. Mormor till Blanceflor Lunge. Arvtagare till den norska högadeln från Hakon Håläggs tid